Det är något magiskt med just september månad. Löven ändrar färg, odlingen dignar av skördeklara grödor och hjulet börjar rulla saktare. Man stannar upp och börjar reflektera mer över vad som gått bra, vad man fått mer kunskap om, och samtidigt börjar man så frön för den planering och de drömmar våren kommer med.
Tiden för mig att finna återhämtning och inspiration är nu, mitt i det som är som mest att göra i odlingen. Att bara ta en paus och med hundarna ge mig ut i skogen för att skörda andra skatter, samtidigt som jag får ordning på alla tankar och planer, är guld värt.
Så vad ska man skriva när man nu sitter här och tänker över denna månad? Jo, vi har väl ätit typ tio liter kantarellsoppa, haha! Så otroligt mycket kantareller, och ingen är gladare än husbonden som älskar den gyllene svampen. Men nu tror jag överdosen kan ha varit lite nära.
Vi har inte klippt fåren än, då livet och tiden inte riktigt varit i samma synk som vi ville. Men i början på oktober blir de klippta, så ja, det blir som det är tänkt. Hö har husbonden fyllt överallt tror jag, herregud vad skörden har varit god! Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka: tänk om det blir en rejäl vinter ändå? Det känns väldigt skönt att djurens foder är tryggat. Vi får även en otrolig mängd pumpor och foderbetor, så lite extra gott kommer finnas till dem.
Själv vet vi inte riktigt än hur det blir med potatisen. Jag slog av riset för tja, typ tre veckor sedan, då jag vill ha tjockare skal innan vi tar upp knölarna. Så vi håller tummarna för att det finns mycket gömt i jorden.
Kålen har vi tyvärr förlorat till larverna, så tjocka larver har jag nog aldrig sett! Men det kommer nya tider, och nästa vår ska vi få bättre ordning på kålen. Majsen gav bra med kolvar till eget utsäde, så det spar vi några slantar på. Hoppas att vi kan odla mer majs nästa år så vi även får något till oss själva och till hönsen. Men det finns massor av annat som gått riktigt bra i år, det största är nog alla sorters gurkor.
Som vi jobbar med vår självhushållning är det inte slutresultatet som är målet, utan att det blir kretslopp som cirkulerar. Att slippa köpa alla frön, att slippa köpa allt djurfoder, att slippa köpa allt i en affär. Helheten ligger i att fylla de egna förråden, kanske kunna utöka och sälja mer överflöd, dela mer frön, och framför allt sprida inspirationen vidare att vilja lära sig.
Men så nu, såhär i slutet på september, fick jag en kväll se det första norrskenet. Ojoj, som ett spår från himlen om nya tider. En summering av denna månad, lugn och skön.